Branschen har fortfarande noja!

Det har hänt en hel del sedan den klassiska affischen här intill skapades. Naturligtvis var den ironisk, men den inspirerade mig till att ladda ned ännu fler låtar. Alla lagliga, förstås.

Idag har situationen blivit betydligt bättre, men det görs fortfarande lama försök att stävja kopiering av både filmer och skivor.

Jag tycker personligen inte det är så roligt att ladda hem en massa dåliga filmer med halvtaskig kvalitet, för att sedan behöva ladda hem undertexter översatta av en glad amatör. Jag lägger hellre några kronor på att hyra en film med bra kvalitet för att bara behöva stoppa in den i dvd-spelaren, välja undertexter (professionellt översatta) och köra.

Men det är klart; varningstexterna om att Antipiratbyrån och filmbolagen kommer och lemlästar en, lägger förbannelse över ens familj och bränner alla ens vänstersockor om man så mycket som tänker på att låna ut en film till grannen - de kan jag vara utan.

För övrigt är det mycket talande att Antipiratbyrån har en .com-adress (antipiratbyran.com), med tanke på att det är just kommersiella krafter de värnar. Ingenting annat.

"I am not easy to get along with"

Jag fick precis i min inlåda från min kollega T2 Top 20 things likely to be overheard if you had a Klingon Programmer, och eftersom jag programmerar för brödfödan (och dessutom gillar Star Trek), så tycker jag det var hemskt roligt.

De ovannämnda citaten finns säkerligen hos The Klingon Language Institute eller någon annan stans i originalform. Jag tänker dock inte försöka lära mig klingon bara för att förstå skämten ännu bättre. Jag kan tillräckligt många språk ändå. ;-)

Att bota symtomen, inte orsaken

Idag läser jag att skolminister Jan Björklund vill "stå upp för de svaga eleverna". Det ska han göra genom att ge möjlighet att flytta mobbare till andra skolor. Detta är uppenbarligen så akut att det ska genomföras till och med innan regeringens hela nya plan för den framtida skolan läggs fram.

Men mobbarna är inte de elever som klarar sig bäst i samhället. De är istället några av de som presterar sämst och får de absolut sämsta jobben vad gäller både arbetsmiljö och lön. Så nog kan man säga att även mobbare behöver stöd. Jag vill inte på något sätt försvara mobbningen. Tvärtom. Men så länge vi har en miljö som framkallar osäkra och svaga elever, kommer det att finnas mobbare.

Skolbyte är kanske inte alltid en dålig lösning. Men Jan Björklund prioriterar att ta bort symtomet - mobbaren - istället för att försöka lösa grundproblemet. Det som gör att mobbaren känner att han är tvungen att mobba. Normalt blir ju inte mobbaren en tryggare människa för att han eller hon måste byta skola.

Jag vet efter över fem år som lärare att det naturligtvis finns stökiga elever. Men jag vet också att mobbade elever har betydligt mycket mindre möjlighet att bli sedda i en stor klass. Så vad jag vill veta av skolministern är: "När får vi grundskoleklasser på max 22 elever? Och när kommer gymnasieklasser på max 25?" Det behövs. Idag. Före allt annat. Men om sådana mål har jag inte läst en rad.

Ut med det gamla, och in med det nya!

Jag måste nog köpa mig en ny iPod. Attans. Den gamla är ju bara tre år, men hårddisken börjar klappa ihop. Jag tror att jag väntar på MacWorld Expo den 9 januari (av många kallat den egentliga julafton) innan jag köper mig en video-iPod. Jag är ju inte direkt i behov av video på min iPod, eftersom jag har en MacBook Pro som har en aning större bild. Däremot bärbar musik.

Poddradio är också en fantastisk grej som är oerhört smart inkorporerat i iTunes som man använder för att flytta över musik och radioprogram till iPod. Det har blivit nästan uteslutande P1-program, men även BBC-program och P3:s Hej Domstol (som sänts för sista gången nu till nyår).

Jag blir mer och mer övertygad om att poddradio är framtiden för den klassiska FM-radion. Framför allt eftersom de som bestämmer inte lyckas komma överens om ett digitalradioformat som ska gälla åtminstone 10 år framöver. DAB-radion är inte död och begraven. Den bara luktar illa. ;-)

Var blev ni av, vita jular?

Blir det som i fjol, så kommer det väl snö i februari i alla fall. Jag vill gå ut med grabben och kasta snöboll. Inte för att han kan krama sådana än, men jag får väl förse fienden med ammunition också, så det blir någon fajt. Dessutom är det störtskoj att springa i två decimeter hög snö och ramla och få näsan full.

Jag har förresten bestämt mig för ny elleverantör nu. Skellefteå Kraft erbjuder mig miljöanpassad el, och så tjänar jag några hundralappar per år också. Visserligen äger Vattenfall fortfarande nätet, men jag har gjort det jag kan göra.

Min födelsedag - för andra gången!

Det är inte ofta man får fira födelsedag två gånger på ett år. Men i kväll är det dags. Ja, det blir naturligtvis inga födelsedagspresenter.

Bakgrunden till firandet kommer från när Daniel Reichbergs Hot Breeze spelade på min födelsedagsfest i somras. Då bestämde jag och Daniel att de skulle vara mitt husband. I kväll spelar de på en julfest i Teaterbaren på Upsala Stadsteater. Och eftersom de är mitt husband, så ringde Daniel mig igår och sa: "Du fyller år i morgon".

Sagt och gjort - det blir födelsedagsfest i kväll. De som vill är välkomna att komma och fira med mig. Det är naturligtvis entréavgift (det är ju ett vanligt uteställe), men ni får gärna komma och ge mig en pilsner eller fem.

Ja, se det regnar!

Har precis fått veta att det blir varmt och eländigt på julafton. Sisådär en tio plusgrader. En känd meteorolog uttryckte det såhär om den förestående julen: "Nästan i klass med en usel midsommarafton."

Hur ska jag kunna förklara för min son hur snörik och härlig julen var när jag var liten? Eller kommer han bara att tycka att det är skönt att han inte behöver skotta flera kubik snö två gånger om dagen i -273,16 grader? (Inte för att jag hade det så, men han kommer säkert att uppfatta att jag menar det.)

Jag har förresten beställt Spridda Skurars ringsignal, men får "Åtkomst nekad". Fy attan för teknikutvecklingen. Man borde tillhöra Amishfolket så slapp man allt tjafs med prylar som inte pratar med varandra.

Julstämning? Vardå någonstans?

Plusgrader. Fram till jul. Ja, det blir säkerligen rea på skidutrustningar någon gång i vinter. Risken är väl bara att man aldrig mer kommer att kunna utnyttja dem på våra breddgrader.

Jag börjar bli riktigt orolig för det här med växthuseffekten. Och inte blir jag lugnare av att se bilarna rusa konstant förbi vardagsrumsfönstret.

Mitt lilla strå, då? Ja, jag åker ju som sagt redan tåg till jobbet. Men visst ska saker bli bättre. Jag har inte bytt till grön el än, men jag är ledig i mellandagarna, så då ska det bli av. Jag måste ju kolla vad jag ska byta till.

Och så ska jag köpa Spridda Skurars "Ja, se det regnar" som ringsignal. Det känns helt rätt såhär mindre än en vecka till julafton. Gör det du också - det går till att minska utsläppen av växthusgaser.

Cyklister trafikfara - för sig själva eller andra?

Jag har med förskräckelse sett hur en massa cyklister kört på trottoaren båda sidorna av gatan utanför vårt hus. Gatan är kraftigt trafikerad och det är fullt förståeligt att cyklisterna inte vill röra sig i rusningstrafiken, så oskyddade de är. Oavsett om de har hjälm eller ej.

En liten gatstump på vägen till stationen varifrån jag tar tåget på morgonen är dock nästan inte alls trafikerad av bilar. Det beror till stor del på att det är enkelriktat där precis bredvid ett bygge. Och där kör inga cyklister på trottoaren.

Det är fel att cykla på trottoaren, och jag gör det inte. Jag leder hellre cykeln om jag inte vill cykla i trafiken. Men många känner sig uppenbarligen alltför stressade för att gå ett kvarter där det är som värst.

Visst kan man sätta åt cyklisterna hårdare, men den bästa lösningen är att se till att det inte är så mycket bilar där. Se till att genomfartstrafik leds på större vägar - inte precis utanför bostadshus mitt inne i stan.

Dansa din djävul

Visst gick fredagens spelning bra. Det var förmodligen den bästa spelning jag haft där sen jag fick förtroendet första gången. Några trotjänare har man alltid - de som går upp på dansgolvet så fort det är något. Och några dansar riktigt bra också, så att det är en fröjd att se.

När det gällde min egen dans så höll jag mig ytterst sparsam. Jag tror att jag var upp på dansgolvet i tio sekunder och insåg att min förmåga inte blivit större sedan förra gången jag försökte. Och ingen annan hade någon tilltro till min förmåga heller, eftersom ingen bjöd upp. Men jag kanske såg så upptagen ut bakom min dator.

Och julmaten var alldeles utmärkt. Tack, trivselkommittén. Det var en mycket bra kväll, och jag är glad att jag blev inbjuden.

Resten av helgen har varit mycket slappande. Ett par julklappar har inköpts, och julafton har planerats lite noggrannare. men det blir väl lika stressigt på julafton som alla andra år. Eller så tar man det helt enkelt lugnt och gör vad man hinner, men stressar inte.

För övrigt har jag fått flera spontana positiva kommentarer om min oranga tröja som jag köpte härom nyligen. Visst är jag glad att folk gillar det jag har på mig, men ... klär jag verkligen i orange? Hemska tanke!