15 december 2008

När blev jag service åt Comhems kundtjänst?

Ringde Comhem härom nyligen. Det var nämligen ränder över rutan på ett par kanaler och ganska dålig bild på ytterligare några. Och efter en inte alltför lång stund kom jag fram och beskrev mitt dilemma.

"Har dina grannar samma problem?" fick jag som svar. "Det vet jag inte", svarade jag sanningsenligt. "Kan du kolla med en granne och ringa tillbaka till oss?" hörde jag i luren.

Jag trodde inte mina öron. "Nej", svarade jag. "Det kommer jag inte att göra."

"Då kan vi tyvärr inte hjälpa dig."

"Du måste skämta!" blev mitt förvånade svar. Men hon stod på sig. Att det dessutom var mitt på dagen för att jag vabbade, och att huset i princip är tomt på dagtid, hade ingen som helst inverkan på hennes bristande välvilja. "Vi måste veta om det är fel hos dig eller i hela huset." Och det gick tydligen inte alls för sig att kolla nere vid huvudstationen i källaren först innan man kom till mig.

Naturligtvis är det en principsak. Om jag har fel på tv:n ska jag väl inte behöva kuta runt bland mina grannar och kolla om de har samma fel innan Comhem är intresserade av att hjälpa mig? Dessutom har jag en granne som har en enorm social fobi, och som absolut inte skulle ringa på någon dörr i trapphuset för att få reda på om tv:n är trasig. Men det är klart - folk med social fobi kanske inte behöver ha någon som helst kontakt med yttervärldens, så tv och radio är nog ingen nödvändighet för dem.

Till saken hör att jag inte ens är kund hos Comhem. Det är det min hyresvärd som är. Men hyresvärden hänvisar glatt alla tv-problem vidare till Comhem och låter dem våndas där.

Så jag fick lösa problemet med den dåliga bilden själv. Det visade sig att det var uttaget som satt löst sedan deras tekniker installerat det för några år sedan. Och de två killar som kom och fixade uttaget var mycket trevliga och bytte ut det mot ett bättre. De passade också på att berätta att signalen var av godkänd kvalitet, men i princip så dålig som den får vara. Så till slut fick jag hyfsad tv, trots att jag inte sprungit runt i mitt trapphus.

Nej, jag vet att det inte är hon på kundtjänst som bestämt hur kommunikationen med kunderna går till. Men hon måste ju ändå ha tänkt på hur dumt systemet är när fler än jag protesterat. Eller så är det kanske inte många fler än jag som har klagat på detta sätt att hantera felanmälningar. Och det vore ju riktigt skrämmande.

12 december 2008

Oväntat besök

Jag trodde inte det var möjligt. Men det var det. IPRED-lagen som debatterats så mycket för att film- och skivbolagen får möjlighet att kräva skadestånd av dig visade sig faktiskt vara mycket värre än man trodde. Inte nog med att bolagen får polisbefogenheter - de får också följande möjligheter:

* Frysa bankkontot för en abonnemangsinnehavare från vars konto någon misstänks ha fildelat. Inte den som faktiskt fildelat, utan abonnemangsinnehavaren.

* Göra husrannsakan hos abonnemangsinnehavaren. Återigen - inte den som faktiskt fildelat. Och detta för brott som inte ens ger fängelse. Detta får inte ens polisen göra.

* Få ut identiteten på abonnemangsinnehavaren - 30 dagar innan abonnemangsinnehavaren själv får veta det.

Jag ber att få understryka att så länge vi har lagar som förbjuder viss fildelning så måste det finnas resurser för att beivra brott. Men dessa resurser ska ligga hos polisen - inga andra. Och man ska inte låta privatpersoner (även om de är i yrket) få större befogenheter än polisen.

Detta är en nedmontering av rättsstaten som saknar motstycke. Jag vill inte för mitt liv att privata företag ska få veta något om mig och mina surfvanor. Det är bara polisen som står under demokratisk ledning som ska få göra något sådant. Allt annat är de facto en steg på övergången till ett privat polisväsende. Och det är ett samhälle jag aldrig, aldrig kan acceptera.