Oväntat besök

Jag trodde inte det var möjligt. Men det var det. IPRED-lagen som debatterats så mycket för att film- och skivbolagen får möjlighet att kräva skadestånd av dig visade sig faktiskt vara mycket värre än man trodde. Inte nog med att bolagen får polisbefogenheter - de får också följande möjligheter:

* Frysa bankkontot för en abonnemangsinnehavare från vars konto någon misstänks ha fildelat. Inte den som faktiskt fildelat, utan abonnemangsinnehavaren.

* Göra husrannsakan hos abonnemangsinnehavaren. Återigen - inte den som faktiskt fildelat. Och detta för brott som inte ens ger fängelse. Detta får inte ens polisen göra.

* Få ut identiteten på abonnemangsinnehavaren - 30 dagar innan abonnemangsinnehavaren själv får veta det.

Jag ber att få understryka att så länge vi har lagar som förbjuder viss fildelning så måste det finnas resurser för att beivra brott. Men dessa resurser ska ligga hos polisen - inga andra. Och man ska inte låta privatpersoner (även om de är i yrket) få större befogenheter än polisen.

Detta är en nedmontering av rättsstaten som saknar motstycke. Jag vill inte för mitt liv att privata företag ska få veta något om mig och mina surfvanor. Det är bara polisen som står under demokratisk ledning som ska få göra något sådant. Allt annat är de facto en steg på övergången till ett privat polisväsende. Och det är ett samhälle jag aldrig, aldrig kan acceptera.

Sju år för kamp för yttrandefrihet

Idag är det sju år sedan den svenske journalisten Dawit Isaak fängslades i sitt tidigare hemland Eritrea. Han hämtades, likt nio andra ledande journalister, i sin bostad den 23 september 2001.

Den eritreanska regeringen utnyttjade att världens blickar låg på ruinerna efter World Trade Center och såg till att tysta den fria opinionsbildningen som börjat komma igång i landet.

Dawit har inte fått någon rättegång. Han får inte träffa sin familj, och den eritreanska regimen säger att frågan om hans fängsling är en rent eritreansk angelägenhet eftersom han har dubbelt medborgarskap.

Idag protesterar en rad organisationer tillsammans vid Eritreas ambassad, något de brukar göra enskilt varje tisdag.

Det finns saker du kan göra också - stora som små. Läs på FreeDawit.com så får du veta mer.

Friskolor - med kommunal subvention

Stiftelsen Uppsala musikklasser vill starta friskola och ta med sig 90 av de elever som idag finns i gamla Nannaskolan.

Problemen är bara att Uppsala kommun har satsat 87 miljoner kronor på att få in musikklasserna i Nannaskolan. Och det skulle krävas stora investeringar för att få in friskolan i Lärarseminariet i Luthagen, där de erbjudits plats. De stora investeringarna läggs naturligtvis på hyran. Och den måste kommunen enligt lag betala även för friskolor.

Kommunalrådet Cecilia Forss (m) menar: "Idén att stoppa en friskola på grund av kommunens lokalproblem finns inte inom alliansen."

Man kan naturligtvis tycka att det är bra med friskolor, men ska man kasta många miljoner i sjön bara för att privatisera 90 av musikklassernas elever? Snacka om att privatisera till varje pris.

Vad var OS i Peking värt?

Nu är OS avslutat. Jag har faktiskt sett säkert 40-45 minuter av hela OS när tv:n stått på. Det gick ju ganska dåligt för svenskarna, men det svenska folket verkar ha tagit det med ro. Det var i alla fall inte som OS i Lillehammer då norrmännen tog hem till synes allt.

Någon deltagarbojkott av OS var väl inte att räkna med. Det var dock många som struntade i att titta på tillställningen eftersom de tyckte att den kinesiska regeringen inte skulle ha propagandavinsten.

De som tyckte att OS var ett bra sätt att få insyn i vad Kina gör och trycka på för att förbättra verkligheten för kineserna kan känna sig blåsta. Kina är i princip lika dåligt som tidigare, trots att världens ögon varit på Mittens Rike i flera år.

Ett aktuellt exempel på Kinas fortsatta förtryck är att iTunes Store ett kort tag var stängt för kineserna. Apple som driver iTunes Store hade inte gjort något, utan tillgången var stoppad av lokala myndigheter, eftersom man inte gillade skivan Songs For Tibet utgiven av The Art Of Peace Foundation. När man senare öppnade igen fanns inte skivan kvar i iTunes Store.

Det enda som kan förbättra för kineserna är ekonomiska påtryckningar. Jag skulle inte handla i en butik där jag vet att ägaren slår sina anställda. Därför känns det väldigt konstigt att handla varor från ett land där regeringen förtrycker folket.

Första maj med fantastiska tal

Årets första maj bjöd på total uppslutning. Från min brödraskara, alltså. Och alla barn som hittills kommit i brödraskaran. Så stolt har jag inte varit sedan jag blev förälder.

Lilla M tyckte det var roligt att ropa "Ja!" på frågan "Asylrätt?" och "Nej!" på frågan "Deportering?". L kan fortfarande spontant brista ut i "Krossa USA-imperialismen!" även om uttalet är lite sisådär. Man kan naturligtvis ifrågasätta att barnen går med i demonstrationståg, men de ville, och ingen kommer att hålla det emot dem framöver när de skaffar sig en egen vilja.

Den stora behållningen, förutom själva demonstrationståget, var Johan Perssons tal, som också återfinns på Vänsterpartiet Uppsalas webbplats. Han tog i från tårna och jag får fortfarande gåshud när jag läser hans tal och tänker på hur han lät. Helt enorm kille!

Sen var det inte så illa att få höra PLO:s generaldelegat Salah Heidar Al Shafi tala heller, förstås. Men Johan Persson var ändå mäktigast. Längtar redan till nästa gång jag kan få höra honom tala.

Moderaterna vill göra censuren frivillig

På ytan verkar de borgerliga partierna betydligt mer frihetligt lagda än vänstern. De har massor av idéer om hur företagandet ska kunna fungera så fritt som möjilgt, och det är säkert bra för de svenska företagarna.

Men förbudsivern finns högerut på ett helt annat sätt än inom vänstern. Moderaternas Beatrice Ask vill att nätleverantörerna (ComHem, Bredbandsbolaget med flera) borde ta "ansvar för saker som är direkt skadliga och samhällsfarliga". Och Mats Johansson, moderaternas mediepolitiske talesman anser att det ska instiftas en "Internetombudsman" som ska ha som viktigaste uppgift att se till att nätleverantörerna utför någon form av saneringsarbete.

Hittills har nätleverantörerna vägrat, och jag kommer definitivt inte att anlita en nätleverantör som faller för regeringens påtryckningar. Ansvaret att se till att lagar och regelverk efterlevs ska inte läggas på dem, utan hos Polisen eller i vissa fall Säpo.

Detta kan vara extra farligt eftersom EU beslutat att nätleverantörerna inte får lämna ut uppgifter till myndigheter om en användare i deras nät misstänks för att ha delat ut upphovsrättsskyddad musik. Om polisen inte får göra det, så vill regeringen kringgå detta genom att skapa en "frivillig" självsanering.

Men vi får inte glömma Posten, som sprider allt möjligt åt företag, skumma organisationer och underliga typer. Ska Posten också agera saneringsfirma, på samma sätt som Glocalnet snart kommer att tvingas göra? Det är samma typ av information, men i annan form. Ett e-brev ska inte ha ett sämre skydd än samma sak som skrivs på papper. Men det är faktiskt precis det som nämnda moderater kräver.

I konsekvensens namn måste Postens budget ökas så att de kan öppna och läsa all post, för att sedan försluta den och skicka den vidare till adressaten (eller Polisen/Säpo om innehållet var tvivelaktigt). Eftersom Posten är statligt (nåja, ett litet tag till i alla fall), så kan ju regeringen besluta detta omgående. När moderaterna öppet erkänner att alla brev borde läsas på samma sätt som e-brev eller webbsidor, oavsett om man anser sig ha råd med det eller ej, så kan jag ta deras idéer för annat än ogenomtänkta. Jo, förresten: De är redan tragiska.

Göran och kvinnorna

Det var ett märkligt faktum jag läste på mjölkpaketet idag. Det började med att man förklarade var några namn kom från, och sen fick de en snygg övergång till det faktum att det finns fler VD:ar som heter Göran i de 500 största svenska företagen än vad det finns kvinnliga VD:ar.

Det förvånade och gladde mig på samma gång. Det var ett kallt konstaterande, men den som inte reagerar över det är väldigt trög eller helt enkelt lurad. Det är något fel på systemet. Eller: There's something rotten in the state of företagande.

VD:n här till höger är bara en i Göran-högen.

Homofobins nakna ansikte

Idag har några politiska föredettingar uttalat sig mot äktenskap mellan homosexuella. De menade på DN Debatt att det "måste följaktligen äktenskapet avse en relation mellan två personer av olika kön - detta som ett biologiskt faktum" och andra homofobiska åsikter. De påstod också att "en könsneutral äktenskapslag i Sverige skulle också kunna öka främlingskapet inför vårt samhälle bland många nyanlända medborgare".

Som jag ser det är det bara en gradskillnad mellan dessa avlagda politiker och de helt vansinniga ultrahögerkrista ufona på godhatessweden.com. Den sistnämna webbplatsen är värt ett besök för att den är så tragikomisk. Det är väl i och för sig en tidsfråga innan de mest högervridna kristna i Sverige - Livets Ord med flera - känner mod nog att uttrycka sådana åsikter öppet.

Nej, jag hoppas att Alf Svenssons karriär som politiker är all i och med detta förvirrade inlägg, och att Thorbjörn Fälldin och Ingegerd Troedsson tycker att de har andra politiska gärningar som de kan vara mer stolta över innan de lägger ihop jacken. Att Mikael Oscarsson som varit ordförande i "Ja till Livet" skrivit under är dock knappst förvånande eller ens tragikomiskt. Bara tragiskt.

TV4 stöttar SD:s statskupp!

Året är 2008. TV4:s koncessionsavtal med svenska staten har gått ut, och det har inte förnyats. Marknadsivrare rasar för att svenska staten tystar den fria rösten. Vad man glömmer att berätta är att Sverigedemokraterna försökt genomföra en statskupp mot den folkvalda riksdagen, och att TV4 gick ut och öppet stöttade SD:s försök att ta makten i Sverige. Därför var riksdagen inte speciellt positivt inställd till kanalen när TV ville förnya avtalet.

Nu har det inte hänt, och kommer förmodligen inte heller att hända (även om man aldrig kan vara riktigt säker). Däremot så har det hänt en motsvarande händelse i Venezuela. Den tv-kanal som inte fått något nytt koncessionsavtal med den venezuelanska staten stödde öppet försöket till statskupp 2002.

Man kan och får tycka precis vad man vill om Hugo Chavez. Men man ska banne mig inte tycka det är märkvärdigt att en statskuppsvänlig kanal inte får förlängt koncessionsavtal. Eller ens, som DN gör, försöka få det till att Chavez är en censurivrande despot.

Bilden till höger, då? Ja, jag tänkte bara den passade bra till vilken artikel som helst som nämner SD eller deras gelikar!

Kritiskt tänkande? Jo, jag tackar!

En kompis till mig som forskar i Japan bloggar flitigt. Och hon har alltid sagt vad hon tyckt, så även om vi inte är överens på många punkter, så är det ett sant nöje att läsa det hon skriver.

Men nu har censuren slagit till mot henne. Hon har blivit tillsagd på sitt universitet att hon måste ta bort två blogginlägg för att hon inte ska bli underkänd.

Vad är detta? Jag trodde att man inte vågade göra sådant på en utbildningsinstitution där man ska främja kritiskt tänkande. Hur i helskotta är samhället uppbyggt om betygen beror på hur mycket man lyckas hålla tyst? Den enda skillnaden mellan japanerna och min kompis är förmodligen att de inte säger vad de tycker, så deras utbildningsresultat går säkra.

Jag kan inte låta bli att tänka på 1700-talsfilosofen Thomas Thorilds ord som står ovanför ingången till universitetsaulan i Uppsala: "Tänka fritt är stort men tänka rätt är större."