Rune Strutz goes rockopera?

Jag såg, till min stora belåtenhet, Uppsalabandet Rune Strutz leverera musikhistoria under kulturnatten i lördags.

Jag föreslog för sångaren Animor att de skulle skriva nya låtar, och han sade att det i så fall skulle handla om livet på kontor och pendling. Dessutom skulle det sedermera bli en rockopera med Nanne Grönwall i huvudrollen.

Jo, visst ligger rockoperor i tiden. Och så länge slipper en opera om Fredrik Reinfeldt, så kommer konceptet rockopera att leva vidare.

Men den stora frågan måste bli: Vad kan en rockopera om kontor och pendling heta? En som har Nanne Grönwall i huvudrollen?

Härmed utlyses en tävling där förstapriset består av en öl på finkrog. Man får bidra med hur många förslag som helst, och jag håller tävlingen igång tills jag fått in några bra svar. Ju roligare svar, desto bättre. Klicka på brevsymbolen under detta inlägg så kan du lämna förslag.

För övrigt var konsertarenan, Skrotcentralen i Uppsala, ett underbart ställe att ta del av kultur. Jag drar dit nästa kulturnatt igen. Och det vet jag långt innan jag hört vad som finns på programmet.

Bilder från konserten finns i ett galleri på .Mac.

Friskolor - med kommunal subvention

Stiftelsen Uppsala musikklasser vill starta friskola och ta med sig 90 av de elever som idag finns i gamla Nannaskolan.

Problemen är bara att Uppsala kommun har satsat 87 miljoner kronor på att få in musikklasserna i Nannaskolan. Och det skulle krävas stora investeringar för att få in friskolan i Lärarseminariet i Luthagen, där de erbjudits plats. De stora investeringarna läggs naturligtvis på hyran. Och den måste kommunen enligt lag betala även för friskolor.

Kommunalrådet Cecilia Forss (m) menar: "Idén att stoppa en friskola på grund av kommunens lokalproblem finns inte inom alliansen."

Man kan naturligtvis tycka att det är bra med friskolor, men ska man kasta många miljoner i sjön bara för att privatisera 90 av musikklassernas elever? Snacka om att privatisera till varje pris.

Onödig byråkrati skapar misstro

Sedan halvårsskiftet måste vårdnadshavare (oftast föräldrar) som är hemma från jobbet för vård av sjukt barn få ett intyg från förskolan för att få pengar från Försäkringskassan.

Naturligtvis handlar detta mycket om att lägga över ansvar på föräldrarna. Det är ju föräldrarna som misstänks för fusk, och som är hela anledningen till att blanketterna införts. Men det kommer ju att vara så att några föräldrar missar att skaffa intyg. Och då kommer Försäkringskassan inte att hantera ärendet på typ 30 dagar. För handläggningstiden hos Kassan är lång - även för enkla ärenden. Och vill det sig riktigt illa är familjen ifråga på semester. Och eftersom förskolan bara behöver spara information om barnens frånvaro till slutet av månaden efter frånvaron, så kanske det inte blir några pengar.

Sen vet vi ju inte om hela den här svängen är värd de fuskare man eventuellt kommer åt. Detta handlar nämligen om en hel del pengar och porto för all administration och en hel del tid för de föräldrar som inte fuskar. För du kan inte skriva ut blanketten själv, och de har inte några sådana på förskolan. Nej, istället ska Försäkringskassan skicka blanketten hem till dig så att det går några dagar.

Om man vill vara konspiratorisk - och det vill man ju - så kan man hävda att detta är ett sätt för den borgerliga regeringen att minska utgifterna, och dessutom tala om att man kommit åt en del av fusket. Och att det därför behövs ytterligare övervakning och byråkrati.

Den enkla lösningen på problemet, om det är någon som vill ha en enkel lösning, att förskolorna själva registrerar hos Försäkringskassan vilka barn som varit frånvarande. Vid ansökan om ersättning för vård av sjukt barn kollar då Kassan mot detta register. Och barnen behöver inte finnas särskilt länge i systemet, eftersom kollen kan ske automatiskt redan efter några dagar när förskolan haft tid på sig att mata in uppgifterna. Lätt som en plätt, och minst lika felsäkert som nuvarande system. Och föräldrarna behöver inte göra ett dugg mer.

Bussresandet minskar - medveten strategi av majoriteten?

Läser i webbupplagan av min lokala morgontidning att bussresandet minskar. Och det moderata kommunalrådet är "måttligt" bekymrat, enligt artikeln.

Med tanke på att majoriteten har som officiellt mål att resandet ska öka med 50 procent till 2014 undrar jag hur man tänkte när man höjde kontantpriserna från 20 till 30 kronor. Visst - det går att skicka sms-biljett och allt det där, men det är ändå svårare än att hosta upp en tjuga. Och allt som försvårar, minskar också resandet. De stomlinjer som kommunledningen sagt sig vilja införa har inte heller sett dagens ljus.

Nej, jag väntar med spänning på en borgerlig kommunledning någonstans i Sverige där man förtätar busstrafiken och sänker biljettpriset. Istället verkar borgerlighetens intresse i kollektivtrafiken bestå i att konkurrensutsätta den alternativt privatisera. Visst - det har hänt att konkurrensutsättning har sänkt priser, men jag kan inte komma ifrån att det finns andra saker som behöver upp på agendan för att kollektivtrafiken ska bli så bra som möjligt för både människor och miljö.

Vad var OS i Peking värt?

Nu är OS avslutat. Jag har faktiskt sett säkert 40-45 minuter av hela OS när tv:n stått på. Det gick ju ganska dåligt för svenskarna, men det svenska folket verkar ha tagit det med ro. Det var i alla fall inte som OS i Lillehammer då norrmännen tog hem till synes allt.

Någon deltagarbojkott av OS var väl inte att räkna med. Det var dock många som struntade i att titta på tillställningen eftersom de tyckte att den kinesiska regeringen inte skulle ha propagandavinsten.

De som tyckte att OS var ett bra sätt att få insyn i vad Kina gör och trycka på för att förbättra verkligheten för kineserna kan känna sig blåsta. Kina är i princip lika dåligt som tidigare, trots att världens ögon varit på Mittens Rike i flera år.

Ett aktuellt exempel på Kinas fortsatta förtryck är att iTunes Store ett kort tag var stängt för kineserna. Apple som driver iTunes Store hade inte gjort något, utan tillgången var stoppad av lokala myndigheter, eftersom man inte gillade skivan Songs For Tibet utgiven av The Art Of Peace Foundation. När man senare öppnade igen fanns inte skivan kvar i iTunes Store.

Det enda som kan förbättra för kineserna är ekonomiska påtryckningar. Jag skulle inte handla i en butik där jag vet att ägaren slår sina anställda. Därför känns det väldigt konstigt att handla varor från ett land där regeringen förtrycker folket.

Fönster en masse

Alltså - jag blir så trött. Idag tänkte jag att jag skulle se ett klipp ur gårdagens Rapportsändning. Men nej då - det gick inte alls, eftersom jag blockerar popupfönster. Rutan till höger fick jag slängd i ansiktet. Jag skulle alltså bli tvungen att stänga av popupblockeraren i min webbläsare för att få se sändningen.

Det är väldigt sällan jag vill öppna nya fönster istället för nya flikar. Moderna webbläsare har ju haft flikar i 4-5 år, och det är ett utmärkt system att hantera flera fönster samtidigt.

Folket på SVT som byggt Playrapport har dock - om de verkligen insisterar - haft möjlighet att slänga upp ett nytt fönster för att spela filmen, men de har tydligen ingen aning om hur man gör det.

Safari, som jag helst använder, är inte den webbläsare som har störst problem med popupfönster. Och jag kan ju slå på blockeraren igen så fort sändningen börjat visas. Men ändå - vilka amatörer.

Första maj med fantastiska tal

Årets första maj bjöd på total uppslutning. Från min brödraskara, alltså. Och alla barn som hittills kommit i brödraskaran. Så stolt har jag inte varit sedan jag blev förälder.

Lilla M tyckte det var roligt att ropa "Ja!" på frågan "Asylrätt?" och "Nej!" på frågan "Deportering?". L kan fortfarande spontant brista ut i "Krossa USA-imperialismen!" även om uttalet är lite sisådär. Man kan naturligtvis ifrågasätta att barnen går med i demonstrationståg, men de ville, och ingen kommer att hålla det emot dem framöver när de skaffar sig en egen vilja.

Den stora behållningen, förutom själva demonstrationståget, var Johan Perssons tal, som också återfinns på Vänsterpartiet Uppsalas webbplats. Han tog i från tårna och jag får fortfarande gåshud när jag läser hans tal och tänker på hur han lät. Helt enorm kille!

Sen var det inte så illa att få höra PLO:s generaldelegat Salah Heidar Al Shafi tala heller, förstås. Men Johan Persson var ändå mäktigast. Längtar redan till nästa gång jag kan få höra honom tala.

Det var på tiden!

Vi har i princip två namn varenda dag i den svenska almanackan. Förutom de vanliga namnen, så har vi en massa gamla namn som ingen heter idag. En ganska förutsägbar almanacka, alltså, även om det kanske inte skulle kunna se så annorlunda ut.

Men en frisk fläkt för almanackan är Bolibompa-namnen. Varje dag drar man ett förslag på "dagens namn" som någon tittare skickar in. Igår var det Kevin, och idag var det Abdallah. Utländska namn är en realitet bland svenska barn, men det återspeglas ganska dåligt på almanackan.

Mera sånt som utmanar gängse normer, tack!

Vart tog högerns kritik vägen?

Kina stärker greppet om Tibet. Och omvärlden verkar jätteförvånad. Var det verkligen ingen i ledande befattning som såg detta komma?

Sverige protesterar mot detta övergrepp, fast vi borde ställa oss upp med samma kraft och tala om vad vi tycker om hur de behandlar sina egna medborgare. Kineserna protesterar dagligen mot regeringens förtryck. Så har det varit länge, och vi ser endast ytliga försök att lätta på pressen.

Det allra märkligaste är dock att man kallar det rådande partiet i Kina för "kommunistpartiet", fast man mycket väl vet att Kina absolut inte har något med kommunism att göra. Det är en marknadsinriktad enpartistat som har dödsstraff som ett av sätten att förtrycka folket.

Och vi gör gärna affärer med dem. Sen tar vi lite halvhjärtat avstånd om någon frågar vad vi tycker om själva regimen. Och om det nu skulle vara en kommunistdiktatur - varför är det så mycket vänsterfolk som protesterar mot att Kina får OS som propagandavinst? Och varför måste samma vänstermänniskor tjata sig blå för att vi ska handla varor som är producerade på ett schysst sätt och inte av underbetalda barnarbetare?

Var är Jan Björklund i denna OS-bojkott? Folkpartiet har ju försökt profilera sig som kommunisthatarna nummer ett, i brist på bättre argument mot vänsterpartiet. Och sossarna är goda tvåor, eftersom de letar anledningar till att inte bilda någon koalitionsregering utan sträcka ut handen åt höger istället.

Till syvende og sist är det nog ändå så att pengar inte luktar. Och så länge vi får vårt sommarnöje i augusti och billiga varor producerade av kinesiska barn, är det inte viktigt hur medelkinesen har det.

iPhone SDK - here I come

I skrivande stund sitter jag - förmodligen samtidigt som någon miljon andra - och försöker ladda ned utvecklingsmiljön till iPhone och iPod Touch. Det går inte så bra, eftersom jag får veta att server är ruskigt upptagen.

Jag ska ta två aspirin och kontakta servern i morgon. Eller så fortsätter jag jobba på att få in nya skivor i vinylheter.se. Så mycket att programmera. Så lite tid. Tur att programmering och öl går att multitaska.